Helins blogg

Tycka vad man tycka vill om våra sk. Sverige Demokraterna. Jag gillar dom i vart fall inte, men frågan är om det inte börjar bli värre med det som har hänt med Socialdemokraterna.

Har man blivit så totalt konsumerade av att innehavit en unik maktställning i västvärlden, 90 år av i princip obrunten regeringsställning.

Man anklagar företagen för att de håller inne på investeringar eftersom det är valår, samtidigt som de själva cashar ut på våra pengar som vi alla betalar till staten i form av energiavgifter (~30%) samt energiskatt (~70%). Inte skulle man kunna sänka priset för dig och mig eller installera värmeväxlar i alla hushåll. Nej jag hoppas att ni inte har gått på att vad man egentligen vill är att sänka elkonsumtionen. Det vore förödande för finan(s)erna. Vattenfalls vinst skulle lätt kunna användas för att installera bergsvärme och vattenburen värme i ALLA hushåll i sverige.

Likadant när de gäller de sk. trängsel-/miljöavgifterna som infördes i Stockholm. Skulle en bråkdel av de nästan 4 miljarder kronor, kunna gå till att installera en motorvärmare i ALLA bilar, vilket skulle medför ett minskat utsläpp med 80%. Men det vore ju dumt, då skulle alla bilar dra mindre bensin, mindre (s)kattepengar.

Nu har det visat sig från sitt ABSOLUT fulaste tryne, man går in och talar om för en internet leverantör att ta bort innehåll för en av sina kunder eftersom det kan skada sveriges anseedende.

Jag för min del anser att just det samtalet från UD (regeringen) har djupare än något annat skadat den lilla ryggrad som finns kvar i sverige. Om vi inte ens får yttra oss längre, vad är det som skiljer oss från sovjet?

Jag hoppas därför alla i sverige reser sig och protesterar mot förtrycket, inte mot Muslimer, utan de personer som vi själva sätter till makten år efter år.

Jag brukar aldrig ha ont i kroppen, har alltid tyckt att det hänger ihop med att jag tränade gymnasik och kamsport från det att mina ben var 40 cm. Mina förslitningar kommer senare, de sitter i lederna.

Så för ett år sedan så började det värka i vaderna och framförallt i mina hälsenor, dagen efter att jag sprungit så kände jag hur jag vart svettig i pannan så fort som jag skulle gå upp eller ner för en trapp. För att inte tala om hur det kändes att bära två barn vägandes tillsammans 30 kg. varje kväll och morgon. Det var några gånger man bet sig i läppen och blundade för hur det kändes. Naturligtvis så var det så att de inte kunde sova och kom nerspringandes med världens bredaste leende och sa

- Här är ja...

Skoj skoj, upp för trappen. Så efter några månader så beslöt jag mig för att utnyttja den privata sjukvårdsförsäkringen vi har på jobbet.

- Ursäkta, men eftersom du ringer mitt i sommaren så blir du tvungen att vänta 3 veckor, sa sjuksköterskan och verkade upprörd över att jag skulle behöva vänta i 3 veckor innan jag fick träffa en Ortoped.
- Det g ör ingen 3 veckor är inget, jag är glad att det går fortare än 6 månader bara, orkar inte gå ett halvår till.

Första ortopeden gav mig så Pentolac, hejdå mage säger jag bara. Fick lika ont i magen som jag hade i hälsenan. Mycket vanliga bi-effekter är tydligen att bl.a. kräkas blod. Nåväl ingen förbättring i hälsenan en månad senare.
Bad försäkringsbolaget att få träffa en annan ortoped. Sagt som gjort så fick jag prata med en ny Ortoped som föreskrev "tå-hävningar" samt att besöka en Naprapat.

Direkt efter att jag varit hos naprapaten, som använt hela sin arsenal, ultraljud, el-chocker och stötbehandling så försvann smärtan. Tänk, jag som alltid springer upp och ner i trappor, kontoret är fördelat på 4 våningsplan, det är trappor hemma och till tunnelbanan.

Ingen smärta!!!

Och idag så sa huvud naprapaten:

-Nu du Charlie, du skulle kunna ta en kort springtur denna veckan. Du skulle till och med springa 2 gånger så ses vi om en månad.

Jag kan äntligen göra det enda som jag har som tillflykt... :)



Efter snart ett år av brutal smärta i min hälsena



Här är en av klumparna som jag var tvungen att bära. en sommrig 1-års dag. Neo jag älskar dig!

Huj vad jobbigt det är att lämna från sig ansvar.

Jag har alltid sett mig själv som bra på att delegera, säga till andra vad de ska göra. Samtidigt så är jag nog ganska precis lagom otålig, värsta jag vet är när det finns Todo saker förlänge.

Har under en längre tid samlat på mig så mycket ansvar att själva delegerandet inte riktigt fungerat. Har kommit till en gräns där man måste delegera delegrandet. I torsdags eftermiddag när jag satt i telefonmöte slog det mig att om våren och sommaren ska innehålla någon ledighet så måste jag bli bättre på att delegera delegerandet.

Men ansvar är ju alltid något som man akumulerar inte subtraherar. Samtidigt så blir alla projekt ens baby, man vill inte inse att de kan få det bättre hos någon annan. Hela fredagen gick åt att fundera hur och vad som man lämpligast lämnar ifrån sig.

För att ytterligare krångla till situationen så har någon bestämt sig för att vi bara _måste_ ändra release modell, ett sunt beslut i sig. Dock så vart implementeringen av den nya modellen i mina ögon ett hafsjobb, där den ansvariga drar till USA utan att det formella beslutet fattas.

Do or die eller som det brukar sägas på mitt företag utifall man ska välja att göra två saker: "Combine and do both", alltså man kan aldrig välja bort något. Att vara en mellanchef är nog det mest otacksamma man kan vara! Nu har vi alla fall att trots saknaden av beslut att köra efter den nya modellen. Jag kan lämna över själva lotsandet av våra releaser, samtidigt kan jag koncentera mig på att ändra produkten och leda infrastruktursprojekt. Kanske det blir något ledig i sommar trots allt.

Men att ge någon annan ansvar känns ännu inte helt ok...

Vad är det som händer egentligen, när ska virrpannorna lungna ner sig?

Tänk vad mycket blod vi människor skulle spara ifall vi slapp religösa människor! Eller om alla vore Buddister så kanske det skulle vara lugnare. Eller ifall en kille som levde för några hundra år sedan och kallade sig för Muhammed inte skulle skulle skapa en religon som skulle prägla en hel världsdel.

Islam är världens snabbast växande religion, men de som säger att islam är en religon av jämlikhet, fred och frihet ljuger. Eller så har denne inte ens bemödat sig med att läsa den bok som Muhammed enligt utsago författat, Koranen. Jag har det, har du?

"Kvinnan är som en åker, bruka henne därefter" (Citat ang. jämlikhet i Koranen)

Man börjar undra om det inte är så att det är något fundamentalt fel i religionen Islam. Man kräver att yttrandefriheten ska kontrolleras, men när ska islams våldfrihet kontrolleras?

Man dödar för att någon har ritat en teckning över en man som låg med 12-åriga flickor, någon borde ha spärrat in karln! Man bränner ambassader och hotar levande människor för att man tycker sig vara förnedrad över en skiss. Ledarna i mellanösterns säger sig göra allt för att kväsa mobben medans man samtidigt inofficiellt piskar upp en våldstämning.

Samtidigt hör man på SR P1 hur en Svensk reporter förklarar att våldsamheterna som brände ner den Danska ambassaden berode på att man ritat av Muhammed.

Skulle du gå ut och kasta sten och Molotovcoctails på din grannes hus ifall han hade ritat av din man/fru? Är våldet danskarnas fel, är det danskarna fel att muslimer i Libanon dödar, våldtar och förstör kristnas ägodelar?

Så sitter jag här och tittar på vad Blogger har att erbjuda. I och med att jag arbetar på en vad man skulle kunna kalla konkurrerande site iFokus.se så känns det nedslående att se vad Blogger har att erbjuda.
Jag kan bara säga att jag är imponerad! På återseende.