Helins blogg

Huj vad jobbigt det är att lämna från sig ansvar.

Jag har alltid sett mig själv som bra på att delegera, säga till andra vad de ska göra. Samtidigt så är jag nog ganska precis lagom otålig, värsta jag vet är när det finns Todo saker förlänge.

Har under en längre tid samlat på mig så mycket ansvar att själva delegerandet inte riktigt fungerat. Har kommit till en gräns där man måste delegera delegrandet. I torsdags eftermiddag när jag satt i telefonmöte slog det mig att om våren och sommaren ska innehålla någon ledighet så måste jag bli bättre på att delegera delegerandet.

Men ansvar är ju alltid något som man akumulerar inte subtraherar. Samtidigt så blir alla projekt ens baby, man vill inte inse att de kan få det bättre hos någon annan. Hela fredagen gick åt att fundera hur och vad som man lämpligast lämnar ifrån sig.

För att ytterligare krångla till situationen så har någon bestämt sig för att vi bara _måste_ ändra release modell, ett sunt beslut i sig. Dock så vart implementeringen av den nya modellen i mina ögon ett hafsjobb, där den ansvariga drar till USA utan att det formella beslutet fattas.

Do or die eller som det brukar sägas på mitt företag utifall man ska välja att göra två saker: "Combine and do both", alltså man kan aldrig välja bort något. Att vara en mellanchef är nog det mest otacksamma man kan vara! Nu har vi alla fall att trots saknaden av beslut att köra efter den nya modellen. Jag kan lämna över själva lotsandet av våra releaser, samtidigt kan jag koncentera mig på att ändra produkten och leda infrastruktursprojekt. Kanske det blir något ledig i sommar trots allt.

Men att ge någon annan ansvar känns ännu inte helt ok...